Nu är resväskorna packade och vi längtar efter sol och värme...
I morgon ska Moa och jag åka på en semestervecka till Teneriffa
för att göra så lite som möjligt.
Den här resan lovade jag min fina Moa för ett år sedan.
Då gick vi igenom en jobbig höst och behövde något positivt att tänka på.
Moa har haft problem med hjärtrusningar under flera år.
Hon började känna av det i 9- årsåldern efter fotbollsmatcher och innebandymatcher.
Det var en tuff tid innan de lyckades fånga det på ett arbets-ekg.
Då blev hon äntligen tagen på allvar.
All fysisk aktivitet blev jobbig och hon fick sluta med
det bästa hon visste, sin älskade idrott.
Sen följde några år med medicinering för att se om det kunde fungera,
det blev något bättre men inte bra...
Men förra hösten fick hon äntligen en operationstid för kateterablation.
Det innebär att man går in i ljumsken och för upp elektroder och lägger i hjärtat på olika ställen.
Sen försöker man framkalla hjärtrusning för att se var den extra retledningsbanan finns för att då bränna av den.
Vi tyckte det var jobbigt men samtidigt underbart för Moa
att kunna idrotta igen och inte vara orolig för att få hjärtrusningar.
Operationen höll på i 4-5 timmar och sedan kom läkaren och berättade att det inte hade lyckats :(
Det var ett tungt besked...
De vågade inte bränna eftersom retledningsbanan låg för nära det egna retledningssystemet.
Vi fick åka hem men fick möjlighet att prova en ny teknik där man kyler istället.
Så en månad senare var det dags igen.
Och nu lyckades man!!!
Då man inte vet om man lyckas riktigt förrän efter 6 månader
så vågade vi inte riktigt tro på det...
Men nu känns det som hon slipper sina hjärtrusningar :)
Under tiden på hjärtintensiven i Linköping pratade vi om att resa på en solsemester,
och nu är det dags!!
Hoppas ni orkade med all text, det kändes skönt
för en orolig mamma att skriva av sej...
Nu ska vi ha det skönt och vila oss här!!!